Spritprovning

Max har flyttat. I samband med flytten har ett gäng suspekta flaskor dykt upp. Det fick bli blindprovning i måndags efter fajitasmiddagen och jag fick gissa vad jag drack. Det enda jag nästan prickade var en blå sörja som smakade lakrits. Jag gissade ouzo, men det var en Pastis Bleu från Janot.

Färgen gör ingenting för drycken, men pastisen smakar som den ska –  väldigt mycket lakrits. Dock, bara på färgen hade jag nog inte gissat på att det var just den där drycken som min barndomskompis expojkvän Luc hävdade var det som franska ungdomar blev fulla på, när vi svenskar drack folköl.

Egentligen så fick jag pröva en annan dryck först, det var en sötsliskig likör men en väldigt svårplacerad örtighet. Helt klart var detta något jag kände igen väl, men hade minst sagt svårt att sätta fingret på. Det var Farigoule de Forcalquier de Thym. Timjanlikör med andra ord. Borde kanske ha serverats svalare och skulle funka bra till en efterrätt med örtiga toner, kanske en gräddglass med färska örter i. Eller bara till kaffet, som en punch ungefär.

Den sista var nog den mest sofistikerade av dryckerna som serverades. Genépi Blanc från Bigallet. Hela 50% abv och den kändes igen på örtigheten, men var precis som timjanen lite svårplacerad. Detta visade sig, men lite hjälp från Google, att det var en absinth-liknande dryck med malört. Inte alls sliskig, alkoholig, men jag skulle nog kunna uppskatta den likt en digestif efter maten för att hjälpa till med matsmältningen. Jag tackar Max för denna spännande resa i fransk sprit, men jag tror inte att jag har hittat någon ny favorit att läppja på i framtiden.

Midsommar

Av alla högtider som vi har, så älskar jag midsommar mest. Jag vet inte varför, men det kanske är avstampet inför den kommande sommaren som den symboliserar. Jag har firat hemma i stan, ute i skärgården och i år firade vi med mina föräldrar i deras stuga norr om Arlanda. Flygplatsen.

Den obligatoriska sillunchen, med nubbar från Snälleröds. Klart man ska dricka snaps om namnen på brännvinet är Mäskdrängens Akvavit, Jungfruns Brännvin, Brännmästarens Akvavit, Bokhållarens Akvavit, Herr Berntsons Besk. Med tanke på att det lilla 5 packet kostar 119 kr så känns det ganska prisvärt. De snapsar som jag prövade, Mäskdrängens och Bokhållarens var riktigt trevliga. Det här paketet kommer jag köpa igen. Ekologiskt tillråga på allt! Lena hade förberett ett fint sånghäfte, mamma hade med gitarren och vi skrålade på efter bästa förmåga.

När vi skrålat färdigt så var det självklart dags för jordgubbstårta. Eftersom naturen kring vårt lilla torp hade gett oss smultron, så lät jag dessa vara med i dekorationerna av tårta. Det är kanske inte så att Cake Boss Buddy skulle bli imponerad över hur den ser ut, men smaken var det inte fel på. Jag mosar alltid mina jordgubbar och rör i lite socker, sedan varvar jag tårtbotten med jordgubbsmoset tillsammans med vanlig vispgrädde (som jag inte har socker i). Dekoration är så klart jordgubbar och den ska serveras till kaffe och om det finns, även punsch. I år missade vi punschen.

Till middag grillade vi som resten av Sverige. Jag gjorde en marinad av citronskal, timjan, lite vit balsamvinäger och olivolja. I detta lät jag kyckling ligga någon timme. Till detta gjorde vi en ljummen färskpotatissallad med smak av dijonsenap. Enkelt, men effektivt. Då hade vi mer tid till att skråla oss vidare genom våra sånghäften. Det tråkiga är bara att midsommar tar slut så fort och jag längtar redan till nästa år.

Absolut Svea

Jag vet i alla fall vad som kommer att pryda mitt midsommarbord i sommar.

Absolut Svea är en limited edition vodka som släpps på Systembolaget den 15 maj, men eftersom det är en söndag, så misstänker jag att den 16 maj är dagen som den släpps. 245 pix och smak av äpple och ingefära så kommer dansen runt midsommarstången troligen gå smidigare än vanligt.